MJ = ÄR energi som analyssvaret anger är omsättbar energi, vilket alltså är den energi som hästen kan tillgodogöra sig oavsett var den kommer från.

Har man alltså en lättfödd häst vill man ha en siffra som är låg här annars blir hästen fet. Det är överskott på mj som gör hästen fet inte smrp. 

Har man ett hö/silage med hög mj och lågt på smrp lämpar det sig inte för lättfödda hästar. Pga att det krävs proteintillslott för att komma upp i underhållsbehov på protein. och Grovfoder givan blir för liten om man ska hålla nere MJ.

Vi tar en islänning som exempel med underhålls behov  40 MJ och 240g smältbart råprotein .Dessa kan i bland vara lättfödda..

Med underhållsbehov menas när hästen inte tränas eller rids .

För att göra det mer lättförståeligt.

hö ett. (husmanskost )

MJ 7,1

PROTEIN smrp 43

kvot 6,0

Hö 2 (big mac &co med extra stor stips och cola)

MJ 8.0

PROTEIN smrp 24

kvot 3,7

hö 3 (vikt väktarna)

MJ 5.5

smrp 35

kvot

7,2

På hö ett

Kan isläningen äta 6 kg hö och få både MJ och smrp tillgodosedda.

På hö två

 får den stackars isläningen äta 5 kg hö om dagen då är mj behovet täckt precis. Men saknar fortfarande 120 g smrp. Detta kommer göra hästen bukig och fet men med kraftig proteinbrist .

hö 3 därimot 

vid 7 kg hö är protein behovet uppnått.Medans MJ ligger något under underhållsbehovet.

Vem som helst begriper väl då att HÖ 2 inte lämpar sig på en lättfödd häst?

För hur i hela friden ska man kunna fylla proteinbehovet utan att överskrida på MJ och göra hästen fet?

 HÖ 2 blir det som att äta på donken fem ggr om dagen.Hur mår man då?

Slutsats.Låt säga att våran islänning här ovan har lite överhull. Då lämpar sig hö tre bäst. Den får sitt tuggbehov tillgodosett ordentligt och det minskar risken för en rad störningar bland annat i tarmen osv. Den kommer även på detta hö antagligen minska i vikt.

Det folk verkar ha svårt att förstå är att oavsett om hästen är lättfödd eller inte behöver den få sitt proteinbehov tillgodosett först och främst alltid och då helst via grovfoder. 

Har man en lättfödd häst leta efter hö med lågt MJ och ändå hyfsat med protein.

Hänger ni med?

jag kan faktiskt inte förstå hela grejen med att inte göra en analys på sitt grovfoder.Och hur i hela friden man kan tycka det är onödigt begriper jag inte.

Folk är otroligt duktiga på att kolla innehållsförtäckningen på sina kraftfoder .Men vad själva grunden i foderstaten innehåller det vill säga grovfodret är man inte fullt så noga med. sen står folk och kliar sig i huvudet fram åt vårkanten när hästen antingen är bukig eller har fallit ur eller är smällfet.

No Shit, Sherlock!

Vad kan man förvänta sig när man inte vet vad grovfodret innehåller?

Sen tycker jag även visst ansvar ligger hos bönderna också.jag menar. vilket annat foder kan man köpa helårsförbrukning av utan innehållsförtäckning?

INGET!!

Är det inte märkligt?

Det finns liksom ingen ursäkt igentligen..En seriös grovfoderprodusent(höbonde) erbjuder analys av grovfodret vid försäljning .plätt lätt.

jag tycker det är dags att vi hästägare faktiskt skärper till oss och kräver analys eller tar en när vi köper hö/hösilage.

För det är helt OMÖJLIGT att veta från år till år.Och det är helt OMÖJLIGT att se på grovfodret om det är bra värden eller inte.

Och faktiskt..En analys kostar från 300 kr + moms. det är det värt tycker jag. inte många kr över den där kraftfodersäcken som vi tror hästen behöver..som kanske med analys visar sig helt onödig.

over and out.

Någon kanske är intresserade i hur våra hästar har det? Tänkte skriva lite snabbt om det.

För tillfället är det maken som släpper ut dem på morgonen vid ca 06.30 De får krubbskrammel (lusern) och så byter man täcken under tiden och känner igenom hästarna så allt är ok.Kollar att dom ätit och druckit ordentligt under natten osv.

Sen släpps dom ut i hagen.Maken ger dem även vatten i deras stora vattenbalja i hagen då så dom klarar sig över dagen.Vi har en större balja som är isolerad som står sig rätt bra trots att den är egenhändigt byggd.

De har just nu fri tillgång så det finns hösilage i hagen direkt när dom kommer ut.

Lite senare går jag ut och mockar/sopar spånar/halmar och blandar foder och gör rent vattenhinkarna åt båda hästarna och hänger tillbaka dem i boxarna. Maken tömmer skottkärran för jag är för klen för att få upp den i containern.

Är maken hemma hjälps vi åt att ta in hösilage till middags och kvällsfodringen i ungefär samma veva. och fyller samtidigt på med hösilage i hagen om det behövs.Brukar behöva göras varannan dag ungefär.

sen fram i mot em brukar det stå motion av hästarna på tapeten och allt som oftast släpper vi ut dem igen efteråt.Blir de svettiga får de dock stå inne och torka upp innan de släpps ut igen.

vid 19 tiden på kvällen så här vintertid är det dags för insläpp. Vi fyller då på vatten i hinkarna i boxarna och lägger in hösilage också .sen tar vi in dem.

byter återigen täcken på dem och visiterar igenom dem så att allt är ok.

ofta blir det så att vi blir kvar i stallet en stund vid den här tiden och pysslar lite extra..

vid 22 tiden nattar vi dem ..fyller på vatten om det behövs och så får dom sin nattmat, just nu får dom lite lusern och soja + mineraler och sen får dom 5-6 kg hösilage. Rättar också till bäddarna och mockar ut högarna rättar till täckerna om det behövs..Kollar att dom mår bra helt enkelt och sen är det klapp och godnatt.

Vi har ganska enkla rutiner .dock blir det annorlunda vår och höst eftersom vi inte ger hösilage då utan torr hö och fodrar på bestämda tider 5 ggr dag i stället. Men i huvudsak är det de samma. förutom att de oftast är ute längre. På sommaren tar vi in dem vid 22-23 tiden och de går ut vi 06.00 i stället. Knas klarar inte av att gå ute dygnet runt nämligen han äter för dåligt och behöver stödfodras året runt.

Så så har våra hästar det.. de får se våran fula nunor minst 4 ggr dag   

När ska folk ta till sig det? Jag blir lite smått frustrerad faktiskt.Speciellt när inte ens vetrinärer uppdaterar sig. för 15-20 år sedan trodde man det.15-20 år sedan HALLÅ !!

Uppdatera er för bövelen!   För hästarna skull.

Det kostar Fan inget att läsa på lite..Några enkla knapptryck på nätet och några klick tar max någon minut..

Hur svårt kan det vara??!

http://www.djurhalsan.se/fruktan.htm

Listan som jag pratade om tidigare..

Detta är alltså Lusern utan tillsats av Melass.

Melass används ofta som bindemedel i pellets inom foderindustrin.

Och eftersom man nu kommit fram till att socker fruktan och

stärkelse(som det förövrig finns mycket av i spannmål) har en en koppling med fång och IR söker många så sockerfria fodermedel som möjligt.

Så här är några Melassfria lusern sorter i allafall ..

-Teknosan Lusern pellets från spannex ( mest protein för pengarna )

-DanGront lusernpiller.saluförs bla av svenskafoder

-Kvarnbyfoders lusernpellets.

-Spiller Dr. green alfalfa oil.(strå)

-Racing Greenline (finskt foder vet ej om det fins åf i sverige)

Vet ni fler mellasfria lusern, får ni gärna kontakta mig   

Jag hittade en länk för ett tag sen..Och jag tänkte dela den med er vetgiriga där ute. Jag ger inte så mycket för sidan i övrigt men just detta som jag länkar till är en viktig sak att ta del av.

Det handlar om fång och jag tycker att det på ett bra sätt samanfattar kopplingen mellan fruktan och fångrisk.

http://www.lillhagna.com/_info/fakt_om_fruktan.htm

Over and out.

vill man lära sig mer om hur foder mm påverkar hästen och hur man räknar foderstater och hur hästens matsmältning fungerar har jag två böcker jag varmt rekomenderar. Båda används dessutom som studiematrial på tex hästskötar utbildningar mm.

Den första heter hästens näringsbehov och foderstat.

Finns att köpa bla här.

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9789127356016

så här står det om boken i korta drag.

Det här är en nödvändig bok för alla som arbetar med hästar.
De senaste rönen och de nödvändiga kunskaperna för rätt utfodring finns med. Man får också veta hur hästen tillgodogör sig fodret och när man använder vilket foder: helsädesensilage, spannmål, biprodukter, soja, linfrö, majs, foderblandningar, mineral- och vitaminfoder. Fodrens näringsvärde och funktion beskrivs och hur de ska användas i en för hästen anpassad foderstat. Även utfodringsbetingade störningar behandlas.

Konservering och lagring av vallfoder och spannmål är en viktig del av foderhanteringen. Hur man utfodrar på ett ekonomiskt riktigt sätt beskrivs också, liksom hur man arbetar rationellt och ergonomiskt i stallet. Boken ger förslag på tekniska hjälpmedel i arbetet.

Bok nr 2 heter Rätt foderstat-Bättre häst.Även denna används som utbildningsmatrial.

Finns att köpa bla här.

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9789147042173

Kortfattat om boken..

Boken behandlar hästens näringsbehov enligt senaste rön samt olika fodermedel och vad de innehåller. Boken visar hur man ställer upp och beräknar foderstater till sin häst.
I slutet finns foderstater för olika hästkategorier. Alla kan hitta rätt foderstat till sin häst i boken Rätt foderstat – bättre häst.
Författare är Christina Planck, agronom, lantbrukare och hästuppfödare som har skrivit många böcker och artiklar om uppfödning och utfodring av hästar samt Björn A Olsson, agronom, verksam i foderbranschen med utveckling av foderblandningar sedan 25 år tillbaka.

Dessa böcker rekomenderar jag verkligen..och bör finnas in varge hästägares bokhylla.

skriva det här inlägget.För jag borde sova i stället. Men jag har stört mig på det faktum att folk inte begriper så jag kan inte låta bli helt enkelt.

Nu ska vi prata grovfoder.

grovfoder är Hö/ensilage/lusern/halm ..ni fattar..?

Folk verkar ha ofantliga problem med att förstå sig på grovfoder och vad som är bra och sämre helt enkelt.Man ska alltid alltid se till att man täcker hästens proteinbehov oavsett om den är lättfödd eller svårfödd.Det är inte protein som ger fång tex.Och man bör sträva efter både för hästens skull och för plånbokens skull att täcka proteinbehovet med hjälp av grovfoder.

så jag ger mig på ett försök att förklara. En lättfödd häst behöver bra grovfoder med en bra kvot för att den inte ska bli fet.Folk verkar ha fått detta fullständigt om bakfoten och tror att dåliga värden rimmar i våg med bättre hö till lättfödd häst men så är det INTE!

Nu ska ni få ta del av två analyser på hö.och vi gör det enkelt och går på smrp och mj per kg foder endast.Och så tar vi hästen Brunte som är lättfödd.

Vi säger att lättfödda Brunte  som är en fjordig på 450 kg som arbetar lätt har ett Mj behov per dag på 55 och ett smrp behov på 330 (kvot på 6)

Hö ett .. per kg

smrp 32

mj 8.0

kvot 4

Nu ska vi försöka räkna en vettig foderstat på detta höt åt lättfödda brunte.Helst av allt vill vi ge brunte så mycket grovfoder som möjligt. Vi leker med tanke att vi vill ge fri tillgång av detta..Nu ska vi se..

Först ska vi försöka täcka proteinbehovet.. då tar vi smrp 32 och kollar.. Om brunte får 10,5 kg hö per dag är hans proteinbehov  tillgodoset 32x10,5=336.

Låter ju kanon billigt och bra..Då tar vi energi (mj) 8,0 x 10,5 = 84 Ojdå !!

låååångt över vad lättfödda brunte behöver.Brunte ska ju inte ha så där mycket energi.Då kommer han bli fet och kanske få fång.det blir ju inte alls bra.bruntes energibehov är täckt redan vid 7 kg hö dag.

Begriper ni?? Lättfödd häst ..låg kvot dålig balans funkar inte..

Ska vi få detta att funka med det här höt kan inte brunte gå på fritillgång höet inehåller alldelens för mycket mj i förhållande til proteinet för att det ska fungera.Överkott från grovfoder är inte farligt om balansen är ok.men det är det inte heller här och brunte riskerar att bli sjuk om vi ger honom fri tillgång på detta..Och jag tror dessutom att lättfödd som brunte är kommer han dessutom äte mer än 10,5 dag om han får fri tillång.Det fungerar inte helt enkelt.

vi måste alltså ta bort en hel del hö i hans foderstat för att minska risken för att han blir fet.och byta ut det med foder med bättre kvot och lite energi .

Hö nr 2

MJ 8,7

smrp 53

kvot 6

Vi kommer ihåg sen tidigare ..brunte behöver 330 smrp och 55 mj per dag.

smrp 53x 6,5= 344

mj 8,7 x6,5 = 56,5

kvot 6

Hans behov blir täckta på 6,5 kg hö per dag.Nu kunde man ju önska ett hö med både lägre mj och smrp men samtidigt i våg med varandra åt brunte..som skulle vara mer idealiska för honom.

. Detta hö funkar dock bättre för brunte just eftersom energi och protein ligger på en kvot på 6 här får han inte för mycket av det ena bara utan av båda vilket ger en bättre balans . men hans behov är täckta redan vid 6.5 kg vilket är sköt att veta.

det översta höt är det hö som folk som vet vad dom pratar om säger att det är dåliga värden.. proteinet är lågt..mj hög i förhållande och kvoten låg. Ett hö som inte är värst roligt att fodra med och absolut inget för en fånghäst eller lättfödda hästar (många ponnyer kallblod osv) tex.

Hö 2 är ett bra hö..bra balans och en högre proteintilldelening och lättfodrat.

Det gäller att ha grovfoder efter vad hästarna behöver.

är det någon som förstår vad jag far efter?

eller har jag snurrat till det alldelens?

Tänkte att jag mer utförligt senare ska ta upp lite om proteinbrist osv och hur en sådan häst kan se ut.men inte i dag.. nu ska jag sova..