Mellis...

  Resten kommer troligtvis i morgon   

Och två bilder som är bara några minuter gammla .

Gubbarna grus njuter av att få vara nakenfis.

Han tyckte det var jätte roligt faktiskt.Så det blir nog fler ggr.Dock tog han ju i så jag nästan blev sjösjuk  

Var jag och hämtade en häst..En häst som kommit att betyda otroligt mycket för mig genom åren.

Farbror knas.  

(Blandad kompott ur arkivet)

Här kommer bilder från vår promenad i dag.Fy faen vad hot man är då?   Men jag fryser då inte och det är huvudsaken  

Ungefär 100 m hemifrån 

Knatat ungefär en km och redan här har jag "fyllenäsa" Rudolf or what?   

Nere vid sjön..Massa vass i bakgrunden faktiskt .Och fråga mig inte varför det ser ut som jag ska dö av skräck för jag har ingen aning om varför haha..  Och knas ser ut som en högdräcktig ko.. 

Kallt som sagt...

På väg ner mot byn och Mellis har fått nys på korna..Knas tittar ut i det blå ungefär som vanligt haha.

Nästan nere i byn..Mellis glor på kor och knas..tja vette tusan ?

Vänder hemmåt igen..

Runt kurvan på föregående bild står denna..

Tittar man åt andra hållet får man denna vy i stället..Uppe i hörnet på hygget på berget ligger skidbacken precis bakom skogen.

Mera vy ..Detta är också berget hästarnas klättring och konditionsträning oftast utförs..

Vägen mot "linjan" som jag brukar skriva om..

Och slutligen sista backen hem..På toppen av backen är ungefär där första bilden togs.

Inte så roliga bilder kanske men som ni märker bor vi väldigt på landet   och trivs otroligt bra med det.skogar och åkrar är vårat rätta element.

Nu ska jag slänga in några extra pinnar i denna nedan .Ute temp just nu -23 och inne har vi behagliga +25 hahaha.. varmt och behagligt.  

Godnatt!

Jag vet ju mycket om hans liv innan han klev av sin travarkarriär och har väl lagt ihop 1+1 kan man väl säga.Jag tror det finns en rad olika sammanträffanden ..Insidenter.. osv som gjort att det blivit som det blivit för honom.Och jag vill inte på något sätt klandra någon heller.Var och en finner lösningar på sitt sätt och i bland är de nödvändiga och i bland funkar de bara för stunden.Och så har det nog varit lite med knas.

Han skenade mycket på travet och var minst sagt svårkörd.Och när kusk efter kusk låg raklång efter honom så sätter det sina spår til slut på ett eller annat sätt."c" har berättat för mig flera ggr hur han själv fått åka som en vante efter knas kilometer efter kilometer och jag vet att han även sagt någon gång att han helt enkelt flera ggr tänkte 

"låt honom springa då-han tröttnar väl någon gång" vilket slutat i att knas kutat som en dåre rejäla sträckor både på väg och i diken.

Knas stod även på banan några vändor på träning  och det var väl lite si och så med hur han trivdes och vilken stressnivå han låg på och han åt dåligt bland annat.Och det var problem även här eftersom han var svår att reglera och som det kan vara i bland med den männskliga faktorn så är det ju som så att man lämnar hästen för träning av en anledning.Den ska funka när den kommer därifrån.

Och här har det nog gått lite snett tror jag för han utrustades med mer och mer utrustning om jag förstått allt rätt för att han skulle gå att kontrollera.Ingen kusk vill köra en häst som inte går att reglera.Man vill ju ändå fortsätta med livet i behåll och det förstår jag fullt ut.och jag vet att han drog på banan också.. och kom lös på banan och sprang runt med vagn osv utan kusk och folk gick in och stängde dörrarna när han skulle köras.

(man vill ju inte ha in en lös skenade häst i stallet med vagn och allt) 

Jag vet att han tagit med sig linorna på stallgången också och dragit ut utan kusk mer än en gång och sen kunde ha springa tills han nästan stupade.

Det låter säkert horibelt på många sätt och att "c" skulle vara dum.Men det är faktiskt inte sant för så som han älskade den här hästen och knas älskade honom.Det är sällan man får sen en vuxen medelålders man släppa en tår när han lämnar över en häst till någon annan

att knas blev och var som han var i början är när man har alla korten på bordet inte alls så konstigt.Och jag tror att om det inte gått snett efter vägen så hade han nog blivit en hygglig travhäst.För när att kommer omkring så älskade han ändå att springa framför vagn och har en otroligt hög arbetsmoral med en rejäl portion vinnarskalle och är en rejäl och välväxt häst.

Och det var också det "c" såg därav idogt försökande att hitta en lösning och få knas att fungera.Men till slut får man inse att det kanske inte går.även om hästen tycker det är kul.Knas är en häst som troligtvis skulle springa ihjäl sig om ingen sa stopp och hade det fortsatt mycket längre hade han antagligen sprungit sönder sig "c" har sagt till mig under resans gång att Trav ska inte vara som så som det blev för knas.Massa utrustning skarpa bett och hårda händer  osv.Det tar bort glädjen  och är inte hästvänligt och var en av anledningarna till att knas fick avsluta sina dagar som travhäst och prova på att bli ridhäst i stället.

Sen Om man gämför knas med den andra vi har hemma som är så fruktansvärt lättsam i gämförelse med knas .Mellis håller sig inom ramen och man har de där normala resan med omskolning av travhäst i stället.Bara enkelt och logiskt inlärning och han tuffar på som på räls.Hans historia som travhäst vet jag dock inte så mycket om.Men som det verkar så har han nog funkat bra och varit väldigt lättsam.Och varit långsam.För jag kan då säga att den hästen är inte snabbaste tåget i den här byn i allafall haha.Varesig i huvudet eller i kroppen.Och det är nog en av anledningarna till att han inte riktigt passade på travet.Man får en känsla av att de andra skulle kunna springa om honom baklänges   

Men han är..

lätt och fin i munnen. lugn men pigg och lagom vaken snäll som få.Så som de flesta travare är med andra ord.

Knas därimot är en historia i sig.Och jag har aldrig stött på maken faktiskt under alla år.Mellisar har man träffat flera av..Men någon farbror knas har det aldrig tidigare funnits i mitt liv i allafall.

(som parantes bara så här så måste jag säga att det är otroligt svårt ändå att förklara i text just när det gäller knas.Man måste känna honom irl tror jag för att man ska förstå riktigt hur jag menar.och jag tycker inte jag lyckades riktigt nu heller att få fram det jag egentligen vill sätta fingret på för det är så många saker som är avgörande med honom och så många saker som måste vägas mot varandra för att få en korrekt helhetsbild och jag märker att ju mer jag försöker dela med mig ju svårare får jag eftersom helhetsbilden är så otroligt viktig.)

over and out. 

Så här såg vi  alltså ut i dag  

sofia

Onsdag 11 jan 19:00

Hur länge tog det tidsmässigt innan han ändrade form?? Tog det 1 år 3 år eller hur långt tid gick det. Och hur gjorde du de dagar som kanske fanns att hålla modet uppe och kämpa på.

----------------------------------------------------------

Detta är en fråga som egentligen är lite komplex eftersom jag inte anser att jag är färdig med honom än på långa vägar.Jag upplever själv att väldigt mycket började hända efter att han var helt utredd och efter hans långa skadeperiod vilket var 07.Och vi började väl inte riktigt komma igång ordentligt fören våren 08.Mycket släppte när vi flyttade ut på landet faktiskt  då han blev betydligt lugnare överlag när vi gick från kolletiv uppstallning till att jag hanterade honom själv.Och jag kunde på många sätt ge honom mer tid dagligen i allt arbete.

Och detta berodde inte på att det var något fel på förra stället vi stod på.Absolut inte ,utan just pga att Knas är en häst som mår bäst av lugn och ro och få människor omkring sig.

Sen tog det en ansenlig stund också att verkligen lära känna honom då han inte riktigt alla ggr reagerat som jag trott att han skulle varesig på marken eller i ridningen.

Och just när det gäller den här hästen har det varit viktigt att många bitar varit på plats för att han ska kunna må både psykiskt och fysiskt väl.

Och tankarna har funnits där mer än en gång faktiskt att ta bort honom.Speciellt när det kanske inte gått så bra och sånna perioder har vi haft väldigt många av.Och ska jag vara helt ärlig så vet jag faktiskt inte vad som gjort att jag ändå fortsatt många ggr.Men det är nått med den här hästen .Han har aldrig gett upp mig så varför ska jag ge upp honom? Och på något sätt är ju faktiskt alla värda en chans även om det kanske inte alltid är så lätt.

Knas är dessutom en häst som gör att man får tänka om och tänka till i allt man gör med honom vilket är en otrolig utmaning på många sätt och de små framstegen känns om än mycket större med honom just därför och det är nog det som mycket fått mig att fortsätta.De många tar som en självklarhet med sina hästar har inte varit någon självklarhet för oss.

Mitt motto har många ggr varit att om jag klarar av det här..ja då klarar jag vad som helst.Och jag tror att hade jag varit frisk hade allt gått betydligt fortare med allting.Jag har varit sjuk sedan knas flyttad till mig våren 06 vilket också tagit mycket tid i anspråk och det har också gjort att det tagit längre tid än det nog skulle ha gjort om jag varit frisk och haft ork som en frisk person.Samtidigt är knas den som stöttat mig genom allt detta genom åren.För hur risig jag än varit har han om någon gett mig orken att fortsätta och kliva upp varje morgon även om det tagit i mot något fruktansvärt.Han har lärt mig samtidigt att hantera mina egna brister och att faktiskt lyssna på min kropp.Hästskrället är ju så förbannat känslig att jag inte kan få ut för hårt för då blir det bara fel haha   

Så det är inte bara han som lärt massor av den här tiden som gått utan även jag (om mig själv).Och jag har honom att tacka för väldigt mycket. 

jag kan faktiskt inte riktigt svara på när han ändrades ordentligt kroppsmässigt .Bäst och mest har ju hänt när jag orkat rida och träna honom mer kontinuerligt. Och grunden är väl lagd vilket gör att hans muskelstatus håller sig fin trots att han inte arbetar så frekvent alltid och eftersom jag varit väldigt noga med grunderna och att alla bitar ska vara på plats under resans gång innan man går vidare så faller han inte tillbaka värst mycket heller i dagsläget utan håller sig på banan både både psykiskt och fysiskt.

Jag är ju inte klar än..Mycket är kvar att göra men jag ser det som så att allt härifrån och framåt är bara bonus och en extra stjärna på vår himmel.Och han blir bara roligare och roligare att både rida och ha att göra med för var dag som går.

En resa som troligtvis inte kommer ta slut fören den dagen har tackar för sig och vandrar över till andra sidan och jag hoppas att det ska dröja många många år tills des.Knas är så mycket mer för mig än bara en häst..

han är min bästa vän!Och sina vänner ger man inte upp i första taget.